words.
att stl 25 skulle sitta löst kunde jag inte tro...
men jag känner mig fortfarande tjock. mina ben ser ut som elefantlår.
jag vet att jag fortfarande är ätstörd, men jag tänker inte sätta ngn etikett på mig själv. jag är den jag är. jag är betydligt bättre än var jag var för 2,5 år sedan, då jag räknade kalorier konstant, mätte upp mat osv. vägrade äta bröd, pasta, potatis, fett osv. nu äter jag typ det jag känner för. visst, jag äter väl antagligen vad som klassas "för lite", men jag orkar inte bry mig. jag är ofta inte jättehungrig. jag äter när jag är hungrig, och då äter jag vad jag vill. jag väljer ofta nyttig mat, ja. jag får ångest av onyttigheter, godis, glass osv. och jag tycker inte det är värt att utsätta mig själv för den ångesten jag får. och hur jag skäms efteråt. hur jag vaknar upp dagen efter och känner att något är fel på en gång... det är inte roligt.
jag kan äta festligare saker tillsammans med folk, då tycker jag att det är mer värt och jag får inte lika mkt ångest när andra äter. t.ex. vid middagar osv. men att sitta och vräka i sig godis själv ser jag ingen mening i. för jag njuter inte ens. jag bara äter upp det och mår dåligt sen... det är bara jobbigt.
och fortfarande, jag står och velar när jag ska äta. vilket är nyttigast? är det för mkt kolhydrater, osv...
jag tycker att jag äter normalt, vet egentligen inte vad som är normalt, men jag jämför mig nu som när jag knappt åt öht. idag t.ex.:
frukost: yoghurt ca 2-3 dl (3% fett - det ni! förut åt jag 0,1 % yoghurt bara, eller 0,5) med 1 banan och te.
lunch ca 3 timmar senare: ruccola, ½ burk kikärtor, lite fetaost, tomater, morot
sen har jag promenerat 40 min och har tänkt promenera mer idag. jag är inte hungrig och jag svälter mig själv inte. verkligen inte. jag äter det jag behöver liksom... antar att min magsäck inte är så stor.
vet inte vad jag skriver för just nu, men är ändå typ ingen som läser detta så jag skriver mest för mig själv.
ha en bra dag.
men jag känner mig fortfarande tjock. mina ben ser ut som elefantlår.
jag vet att jag fortfarande är ätstörd, men jag tänker inte sätta ngn etikett på mig själv. jag är den jag är. jag är betydligt bättre än var jag var för 2,5 år sedan, då jag räknade kalorier konstant, mätte upp mat osv. vägrade äta bröd, pasta, potatis, fett osv. nu äter jag typ det jag känner för. visst, jag äter väl antagligen vad som klassas "för lite", men jag orkar inte bry mig. jag är ofta inte jättehungrig. jag äter när jag är hungrig, och då äter jag vad jag vill. jag väljer ofta nyttig mat, ja. jag får ångest av onyttigheter, godis, glass osv. och jag tycker inte det är värt att utsätta mig själv för den ångesten jag får. och hur jag skäms efteråt. hur jag vaknar upp dagen efter och känner att något är fel på en gång... det är inte roligt.
jag kan äta festligare saker tillsammans med folk, då tycker jag att det är mer värt och jag får inte lika mkt ångest när andra äter. t.ex. vid middagar osv. men att sitta och vräka i sig godis själv ser jag ingen mening i. för jag njuter inte ens. jag bara äter upp det och mår dåligt sen... det är bara jobbigt.
och fortfarande, jag står och velar när jag ska äta. vilket är nyttigast? är det för mkt kolhydrater, osv...
jag tycker att jag äter normalt, vet egentligen inte vad som är normalt, men jag jämför mig nu som när jag knappt åt öht. idag t.ex.:
frukost: yoghurt ca 2-3 dl (3% fett - det ni! förut åt jag 0,1 % yoghurt bara, eller 0,5) med 1 banan och te.
lunch ca 3 timmar senare: ruccola, ½ burk kikärtor, lite fetaost, tomater, morot
sen har jag promenerat 40 min och har tänkt promenera mer idag. jag är inte hungrig och jag svälter mig själv inte. verkligen inte. jag äter det jag behöver liksom... antar att min magsäck inte är så stor.
vet inte vad jag skriver för just nu, men är ändå typ ingen som läser detta så jag skriver mest för mig själv.
ha en bra dag.
Kommentarer
Trackback
