pig, creep, horror.
fin dag, men ändå inte. jag lyckades sova i tolv timmar. gick upp, tog en timmes promenad med solglasögon på - trots att solen inte skiner, musik i öronen och bara mig själv som sällskap. tänkte mycket. kom på saker jag verkligen saknar. många saker. i slutet av promenaden så slog det mig; tänk om jag är asexuell, alltså på riktigt? fick jättemycket ångest och började tänka på torsdagskvällen.
jag var så full, jag fick ångest för jag tänkte på att jag både sög och runkade av honom. (förlåt, jag vill egentligen inte ens skriva det, blir äcklad av mig själv då jag är så pryd och... sedesam)
jag påmindes av mitt ex, som var verkligen ett svin. äckeläckeläckel. alltså tänkte på sista gången jag gjorde det med honom, det var allt annat än bra och jag hade tidigare inte sugit av ngn och usch jag känner mig verkligen som en slampa nu. skam och skuld typ. vet att jag inte borde, men jag gör det.
sen tänkte jag på två ligg i höstas, också asdåligt, eller då funkade det i alla fall. men det var inte skönt för mig. och då kände jag också skam efteråt. men den här killen, han är bra, det vet jag (torsdagskillen). men samtidigt, vad ska jag med honom till? och när ska jag släppa de tidigare killarna som jag verkligen mår illa av att tänka på. jag liksom kunde inte slappna av i torsdags, det gick inte. hur mkt jag än försökte.
sen på min promenad tänkte jag; är jag hetero? alltså, jag har tänkt på det där många gånger. men jag har ALDRIG tänkt tanken på en tjej, och jag blir äcklad av att tänka på att göra något intimt med en tjej. har absolut ingenting emot homo-/bisexualitet, men jag själv tänder inte på tjejer. men vafan är felet på mig?! de senaste veckorna har jag suttit hemma, jag har inte haft sex sen i november tror jag, men jag har liksom saknat någon. jag har tänkt varje gång jag gått ut på klubbar, att jag vill ha någon. även bara för en natt. typ kåt på fyllan. men även när jag bara sitter i min ensamhet.
nu känns det som jag inte ens kommer kunna ha kul med mig själv. efter detta. jag vet inte. kanske bara är just nu jag känner så. sen hatar jag min kropp för mkt, jag hatar mig själv. fast jag har faktistk fått extremt bättre självförtroende sedan jag flyttade till en egen lägenhet. tidigare bodde jag hos min släkt. alltså flyttade runt mellan dem, under ett års tid.
gud, vad hände med ätstörningsinläggen?
